Effekter av rökning på miljön.
13 Allvarliga effekter av cigarettrökning på miljön och människors hälsa.
Cigarettrökning orsakar miljöföroreningar genom att släppa ut giftiga luftföroreningar i atmosfären. Cigarettfimparna skräpar också ner miljön och de giftiga kemikalierna i resterna sipprar in i jordar och vattendrag och orsakar därigenom jord- respektive vattenföroreningar.
Djur och växter som kommer i kontakt med eller absorberar de giftiga ämnena från cigarettresterna påverkas också.
Som sådan är det inte bara cigarettröken som orsakar många olika effekter på människor och miljön utan också cigarettfimpen och annat avfall som släpps ut under hela tillverkningsprocessen av cigaretter.
Intressant nog, när människor hör talas om cigarettrökning, tänker de ofta på de hälsorisker det har för människokroppen. Många misslyckas med att titta på det kritiska sidoämnet, som handlar om hur det skadar miljön. Här är diskussionerna om den allvarliga inverkan av cigarettrökning på människors hälsa och miljön.
Förödande effekter av cigarettrökning på miljön och människors hälsa
1. Direkta risker för människors hälsa
Undersökningar och kliniska studier visar att rökning av cigaretter orsakar flera hälsorisker för människor. Följande är hälsoriskerna med regelbunden rökning.
a. Cancer
Rökning är en av de främsta orsakerna till dödsfall i lungcancer i världen. Röken innehåller cancerframkallande partiklar som ökar rökarnas risk att utveckla cancer i lungor, matstrupe, svalg och struphuvud. Rökning är också förknippat med cancer i urinblåsan, bukspottkörteln, läpparna, njurarna, livmodern och livmoderhalsen.
b. Autoimmun sjukdom
Rökning dämpar kroppens immunförsvar, vilket ökar sårbarheten för infektioner och sjukdomar. Av denna anledning är rökare sårbara för luftvägsinfektioner. Vidare orsakar det många autoimmuna sjukdomar, inklusive reumatoid artrit och Crohns sjukdom. Det spelar likaså en roll i de periodiska uppblossningarna av autoimmuna sjukdomar.
c. Diabetes typ 2
Den senaste kliniska forskningen visar att det finns ett samband mellan typ 2-diabetes och rökning. Studien visar att rökare löper 30 % till 40 % större risk att drabbas av typ 2-diabetes jämfört med icke-rökare.
d. Förtida dödsfall
Rökning leder till för tidig död på grund av tillhörande hälsorisker, inklusive luftvägscancer och kärlsjukdomar. Rökares liv förkortas med minst 10 år jämfört med icke-rökare. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är cigarettrökning ansvarig för mer än 5 miljoner dödsfall varje år.
e. Lungsjukdom
Förutom lungcancer kan rökning också bidra till kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), emfysem och kronisk bronkit.
f. Hjärtinfarkt och stroke
Rökning minskar blodkärlen och begränsar därmed blodcirkulationen till hjärtat, hjärnan och andra kritiska organ. Det ökar också sannolikheten för blodpropp i ben och lungor. Sammantaget finns det en ökad möjlighet för rökare att bli sårbara för hjärtinfarkt och stroke.
g. Komplikationer för gravida kvinnor
Gravida kvinnor som röker eller de som utsätts för passiv rökning löper högre risk att utveckla komplikationer under födseln. De kan också uppleva ett brett spektrum av medfödda sjukdomar.
i. Hälsorisker med passiv rökning
Även om du inte är rökare så är du inte skonad om du utsätts för passiv rökning då den innehåller giftiga metaller, cancerframkallande ämnen och giftiga gaser. De som utsätts för passiv rökning löper stor risk att drabbas av de flesta sjukdomar och hälsokomplikationer som är förknippade med förstahandsrökning.
2. Avskogning
Nyckelingrediensen i tillverkningen av cigaretter är tobak, och verkligheten är att det mesta planteras i regnskogsområden. Följaktligen har den bidragit till stor avskogning i de områden där den planteras.
Områden, där tobaksplantering började på små marker, täcker nu i stor utsträckning stora åkrar, och vissa av sådana platser var täckta av mycket tät skog.
Ett utmärkt exempel är byn Tabora i Usenge, Tanzania där lokala tobaksbönder vittnar om detta fenomen. Avskogning har också sina ytterligare ringeffekter på miljön, som att minska tillgången på växter för födosök, förlust av biologisk mångfald, jorderosion och ökande globala temperaturer.
En publikation indikerade till och med att en cigaretttillverkningsenhet på en timme behöver cirka 4 mil papper för att rulla och packa, vilket innebär att ett träd förstörs för varje 300 gjorda cigaretter. Dessutom måste många av de producerande länderna elda massor av ved som används för att skapa eld för att torka tobakslöven.
3. Generering av enorma mängder giftigt avfall
Hela processen med att odla, torka och transportera tobak kräver användning av en stor mängd kemiska och andra giftiga material. Samtidigt genererar produktionsprocessen enorma mängder avfall, som skadliga kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
Ett av de vanligt använda ämnena i produktionsprocessen är känt som Aldicarb. Det är mycket giftigt för människor, växter och djur och kan sippra in i vattendrag och berusa jorden i flera år.
Andra giftigt avfall som genereras från cigarettframställning inkluderar ditan DF, imidakloprid, 1, 3 — diklorpropen, klorpyrifos och metylbromid, som kan skada växter, människor och djur. Redan 1995 rapporterades det att nästan 2300 miljoner kilo tillverkningsavfall genereras från cigaretttillverkningsprocessen årligen, inklusive ytterligare 209 kilo kemiskt avfall.
4. Luftföroreningar genom industriell produktionsprocess och jordbruk
Den industriella bearbetningen och rökningen av cigaretter tillför enorma volymer luftföroreningar till atmosfären. Passiv rök förorenar luften direkt, och tillverkningsprocessen frigör luftföroreningar på många sätt. Det börjar precis i tobaksodlingarna där maskinerna som används släpper ut växthusgaser från det fossila bränslet som förbränns för att producera energi.
Vedeldade bränder eller speciella ugnar krävs också i härdningsprocessen, vilket släpper ut skadliga kemikalier i atmosfären. Transport och frakt för industriell bearbetning och till konsumentmarknader över hela världen ökar miljöavtrycket från utsläpp av växthusgaser ytterligare.
5. Jord- och markföroreningar genom jordbruk och från cigarettfimpar
De höga poängen av bekämpningsmedel, gödningsmedel och andra kemikalier som används vid tobaksodling introducerar mängder av farliga föroreningar till marken och marken. Dessa kemikalier ackumuleras och hämmar så småningom jordens bördighet och gör marken olämplig för att stödja någon annan gröda.
De flesta ingredienser som finns i cigarettfimpar är å andra sidan icke biologiskt nedbrytbara och tar år att bryta ner.
Filtren är gjorda av cellulosaacetat, hämtat från plast, är fotonedbrytbara – kan brytas ned av UV-ljus, men det tar ändå en längre tid att bryta ner. Ingredienserna i filtret stannar därför kvar i jorden under en lång tid, upp till 10 år, enligt forskares bedömning. Så länge de finns i jorden förblir jorden förorenad.
6. Luftföroreningar genom rökning
Koldioxid, metan och andra skadliga kemikalier finns i passiv rökning, vilket orsakar luftföroreningar genom rökning. Även om metan och koldioxid inte är dödliga för rökare, bidrar gaserna till den allmänna luftföroreningen.
Rökning globalt släpper ut nästan 2,6 miljarder kilo koldioxid och 5,2 miljarder kilo metan till atmosfären varje år. Detta ger en tydlig bild av hur enbart rökning bidrar till klimatförändringen. Passiv rökning, som diskuterats tidigare, innebär också indirekta hälsorisker som cancer för andra människor och djur.
7. Cigarettfimpar och förorening av vattendrag
Cigarettfimpar blir alltmer ett av de största problemen när det gäller nedskräpning. Det är vanligt att hitta cigarettfimpar utspridda över hela marken, och de hittar ofta en väg in i vattendrag när de sköljs av dagvatten eller när de hamnar längs strandlinjer eller på våtmarker.
Ocean Conservancy påpekar att cigarettfimpar är det vanligaste avfallsmaterialet, och ett stort antal hamnar i internationella vattensystem, nämligen hav. 2008 lyckades till exempel International Coastal Cleanup-programmet rensa bort cirka 3,2 miljoner cigarettfimpar från vattendrag och stränder. Detta var nästan dubbelt så mycket som allt annat skräp. När de förorenar vattendragen skadar de vattenlevande djur, växter och till och med förorenar grundvattnet.
En annan laboratoriestudie fann att cigarettfimpar kan vara en punktkälla för tungmetallförorening i vatten, vilket kan skada lokala organismer.
8. Påverkan på vattenfisk
Fisk har särskilt påverkats av cigaretter på otaliga sätt. Närhelst cigarettfilter hittar en väg in i vattensystem kan de intas av fisk eftersom de liknar fiskmat som insekter. Filtren stannar kvar i fisken, vilket minskar deras magkapacitet, vilket påverkar deras matvanor.
Forskning i USA fann också att avrinning från bara en enda cigarettfimp kan döda en fisk i en 1 liters burk med vatten. Om detta översätts till mängden cigarettfimpar som letar sig in i vattensystem, är det mer än tydligt i vilken grad fisken påverkas varje år. Människor är inte heller skonade om de av en slump får i sig kemikalierna genom att konsumera påverkad fisk.
9. Hälsoeffekter på husdjur
När husdjur är utomhus gör de så många saker som att nosa genom sopor och gatorna. Detta gör att husdjuren, hundarna och katterna löper stor risk att få i sig cigarettfimpar som ligger på marken som strö. Konsekvensen kan vara skadlig och kan till och med döda husdjuret.
Passiv rökning kan också göra husdjur mottagliga för astma eller andra lungkomplikationer. De är lika inte förskonade från att utveckla cancer precis som sina mänskliga motsvarigheter.
10. Effekter på boskap
Cigarettskräp har stor effekt på boskap och gårdar över hela världen. Cigarettfimpar och förpackningar innehåller kemikalier och gifter som kan vara extremt farliga för alla levande organismer som konsumerar det. När boskapen äter denna strö utsätts de för dessa kemikalier, vilket kan orsaka sjukdom eller dödsfall.
Boskapen påverkas också av cigarettskräp på marken. Det fungerar som en dominoeffekt. Skräpet sipprar in kemikalier i jorden, vilket förgiftar gräs och annan växtlighet som växer i området. Djur äter då de kemikaliefyllda växterna och kan bli sjuka. Det är särskilt farligt för betande djur, som livnär sig på en stor mängd vegetation från många olika områden.
11. Nedskräpningsmiljö
Sedan 1980-talet har cigarettfimpar konsekvent utgjort 30 till 40 procent av alla föremål som samlats in vid årliga internationella kust- och stadsrensningar.
Cigaretter och cigarettfimpar utgör nästan 38 procent av allt insamlat skräp förutom cigarettfilter, cigarettändare, cigarrtips och tobaksförpackningar eller omslag, vilket gör dem till den mest framträdande nedskräpade varan på USA:s vägar, stränder, detaljhandelsområden, stormavlopp, lastkajer, byggarbetsplatser och rekreationsområden. Studier uppskattar att rökare skräpar ner så många som 65 procent av sina cigarettfimpar.
Cigarettfilter är tillverkade av cellulosaacetat, en plast som, även om den är tekniskt biologiskt nedbrytbar, bara bryts ned under svåra biologiska omständigheter, som när filter samlas i avloppsvatten.
I praktiken bryts inte cigarettfimpar som slängs på gator och stränder ned biologiskt. Solen kan bryta ner cigarettfimpar, men bara till mindre avfallsbitar som späds ut i vatten och/eller jord. Även under optimala förhållanden kan det ta minst nio månader för en cigarettfimp att brytas ned.
12. Städningskostnader
Växande oro över tobaksavfallets inverkan på miljön, såväl som de betydande kostnaderna för sanering, har fått stater, kommuner och institutioner att vidta en mängd olika politiska åtgärder, och de har förbjudit rökning på sina stränder, i parker och många andra platser.
13. Skogsbränder (skogsbränder)
De skogsbränder som startade av brinnande cigarettfimpar över hela världen är otaliga. Omkring 17 000 människor världen över dör varje år på grund av bränder som startas av cigarettändare eller kasserade brinnande cigaretter. När det gäller egendomsskador är förlusterna mer än 27 miljarder US-dollar varje år.
Sådana skogsbränder är dessutom skadliga för miljön och orsakar förlust av biologisk mångfald, förlust av livsmiljöer, luftföroreningar, avskogning och döden av människor och vilda djur. En skogsbrand som startade av en cigarettfimp år 1987 i Kina dödade 300 människor, gjorde 5 000 andra hemlösa och förstörde cirka 1,3 miljoner hektar mark.
