Vi är inte försvarslösa mot värmeöeffekten i städerna. Värmeöar bildas i täta innerstäder.
På grund av klimatförändringarna räknas fler och fler varma sommardagar.
Antalet tropiska nätter ökar, det vill säga nätter då temperaturen inte sjunker under 20 °C. Detta sätter en särskild belastning på utsatta grupper i tätbefolkade innerstäder. Fenomenet med betydligt högre temperaturer i städer än i närområdena kallas för ”urban heat island effect”.
En aktuell studie av Federal Environment Agency (UBA) har nu systematiskt undersökt hur svalare temperaturer kan uppnås i innerstadsområden och i byggnaderna där. UBA:s president Dirk Messner: ”Vi är inte helt utlämnade till värmeöeffekten. Med betydligt mer grönt, framför allt nya träd och mer skugga från externa solskydd samt gröna tak och fasader kan att vistas utomhus och temperaturerna i lägenheterna göras mycket behagligare.
Förutom nya träd måste vi framför allt skydda de gamla träden i städerna – och vattna dem regelbundet om torkan består.” ,
Som en del av studien ”Hållbar luftkonditionering i byggnader i Europa – koncept för att undvika värmeöar och för ett behagligt inomhusklimat” undersöktes fem distrikt med avseende på förbättringspotential med hjälp av mikroklimatsimuleringar. Förutom tre stadsdelar i Tyskland (Hamburg, Köln och Frankfurt am Main) undersöktes vardera ett i Madrid och Tunis.
Den termiska komforten i utomhusutrymmet bedömdes med hjälp av den fysiologiskt ekvivalenta temperaturen. Här visades särskilt positiva effekter av träd med stora kronor och skuggelement som markiser och paraplyer, vilket orsakade en minskning av PET med 10 Kelvin och mer på sommaren..
Gröna tak, bevattning och ljusa målningar på byggnaderna förbättrade också mikroklimatet i kvarteret. Sammantaget skulle de befintliga kvarteren kunna göras mycket mer motståndskraftiga mot sommarvärme tack vare de undersökta åtgärderna. Detta hade också en positiv effekt på temperaturerna i husen och lägenheterna.
Förutom klimattålighet undersöktes även stadsdelarnas energibehov. Energi för kylning kan också sparas genom förbättrad isolering, skuggning av fönstren och kontrollerad ventilation. Men klimatneutralitet kunde faktiskt bara uppnås i simuleringen för Tunis. I de europeiska kvarteren var det däremot fortfarande nödvändigt med extern energiförsörjning. Anledningen till detta är att hushållens elbehov i Europa är betydligt högre och att solenergiproduktion är svårare eftersom förhållandet mellan golv och tak är mindre gynnsamt än i Tunis.
Även om t.ex. pga skuggning utomhus och på byggnaderna har behovet av luftkonditionering minskat avsevärt, i de subtropiska distrikten går det inte att klara sig utan mekanisk luftkonditionering utan att ge avkall på komforten.
Även på måttliga breddgrader är temperaturer över 27 °C inte ovanliga, särskilt i utsatta lägen (lägenheter på översta våningen), trots värmeisoleringsåtgärder. Endast i kvarteren i Hamburg behövdes ingen luftkonditionering för genomgående behagliga temperaturer. Om användning av luftkonditionering övervägs, rekommenderas ytkylningssystem som använder kylaggregat med naturliga köldmedier av klimatskyddsskäl.
Fenomenet med betydligt högre temperaturer i städer än i de omgivande områdena kallas för ”urban heat island effect”. Detta förekommer året runt och är särskilt starkt på sommarnätterna.
Anledningen till detta är storskalig markförsegling och brist på grönare i städer, vilket resulterar i avsevärt minskad nedkylning genom avdunstning. Uppvärmningen av byggnader, särskilt med mörka ytor som asfalt, den minskade luftcirkulationen och antropogena värmekällor (motorspillvärme) bidrar till bildandet av värmeöar i städer.
