Värmeförsörjningen för byggnader måste bli växthusgasneutral.
För att många länder ska kunna uppnå sina klimatmål måste värmeförsörjningen för byggnader måste ställas om. Till exempel måste byggnader renoveras mer energiskt och hela det kvarvarande värmebehovet i framtiden ska komma från förnybara energikällor. Utbyggnad och avkolning av värmenät är också avgörande.,
I projektet ”Systemic Challenge of the Heat Transition” utvecklades färdplaner bestående av 33 föreslagna åtgärder och 25 instrument för 2050, med vilka värmeförsörjningen i byggsektorn kan bli växthusgasneutral . För en jämförelse av scenarier visar att nuvarande ambitionsnivå inte är tillräcklig för att uppnå klimatskyddsmålen inom byggsektorn.
Ramvillkor för värmeövergången
För omorientering av byggnaders värmeförsörjning föreslås bl.a. saker:
- den fullständiga övergången till förnybar energi för alla energibehov för värmeförsörjningen
- Effektiva tekniker som värmepumpen måste utgöra ryggraden i värmeförsörjningen i framtiden. Medan biomassa knappast kan spela någon roll på lång sikt på grund av begränsad potential.
- Fördubbling eller tredubbling av den nuvarande renoveringstakten med avsevärt ökade energistandarder för renoveringar (nivå KfW-55 från 2025) och nybyggnation (nivå KfW -40 från 2025) För detta krävs stora insatser och därför också flera politiska styrmedel nödvändiga. Förutom en stärkt regelrätt föreslog projektet även införandet av en byggnadsklimatskatt.
Strategisk kommunal värmeplanering
För att bygga ut värmenäten och minska utsläpp så snabbt som möjligt krävs en framåtblickande planering. På så sätt kan stadsområden försörjas med förnybar värme och lokal potential från förnybar energi kan tillvaratas.
Gradvisa förbud mot installation av fossilbränslepannor
Många reagerar på förändringar och incitament från politiska åtgärder och styrmedel på grund av heterogen teknik, aktörer och hinder samt sociala aspekter, begränsad kapacitet av specialistpersonal och långa investeringscykler, även jämfört med andra sektorer.
